Använd nosen till spår

Hundens har en fantastisk nos. De flesta hundar uppskattar att få lösa olika uppgifter med hjälp av sitt luktsinne. Hunden har till exempel förmågan att avgöra åt vilket håll en lukt blir starkare eller svagare och kan på så vis avgöra åt vilket håll ett spår går.

Att ”spåra” kallar man det för när hunden med nosen i backen följer lukt efter en människa eller ett djur. Här berättar Memea Mohlin om hur du kan börja träna din hund i personspår.

Medhjälpare i början
De första gångerna du låter hunden följa ett personspår kan du gärna använda en medhjälpare. Medhjälparen ska antingen gå iväg och gömma sig eller hålla i hunden när du själv går och gömmer dig.

En av er gör alltså ett tydligt avstamp (genom att skrapa med fötterna i backen de första meterna) innan den försvinner och fortsätter rakt in i skogen cirka 50 meter. Där sätter sig personen bakom en stor sten eller liknande. Se till att den som går iväg har vinden i ryggen. Kommer vinden rakt framifrån kommer hunden antagligen inte att spåra efter personen utan lyfta nosen upp i luften och försöka följa den doft som vinden transporterar med sig.

Kroppsdoften ska ramla ned
Den som gömmer sig kommer få sitta gömd en bra stund. Det tar minst tio minuter för en människas kroppsdoft att ”ramla” ned på marken. Innan dess svävar doften runt i luften vilket faktiskt gör det svårare för hunden att följa ett helt färskt spår jämfört med ett som legat i mellan tio och tjugo minuter.

När det gått tio minuter efter att spårläggaren försvunnit går du med hunden till den punkt där hunden senast såg personen = avstampet. Där låter du hunden ta över. Säg ”spår” samtidigt som du för ned handen mot marken.

Hjälp inte hunden
Nu har du givit hunden ett arbete att lösa självständigt. Den vanligaste anledningen till att en hund misslyckas med ett spår är att föraren försöker ”hjälpa till” när hunden verkar ha tappat bort sig. Försök därför vara så passiv som möjligt och låta hunden få klura upp situationen själv. Eventuellt kan du gå några meter tillbaka där du vet att hunden hade spåret men försök sedan inte att styra hundens arbete mer. Kom ihåg att det är hunden som har näsan av er två. För dig är det svårt att veta hur vinden har påverkat spåret.

Korsa inte spåret
När hunden spårat upp den gömda personen ska det förstås bli fest så att hunden känner att det lönar sig att spåra. De flesta hundar blir lugna av att ha ansträngt sig med denna typ av hjärngympa men andra tycker det är så vansinnigt kul att spåra att de går upp i stress och blir virriga. Anpassa därför festen efter hur just din hund reagerar.

Vill du gå vidare och göra det hela lite mer avancerat kan du lägga spåret själv. Gör som tidigare, markera för dig själv var spåret börjar och gå därefter rakt ut i skogen ca 30-50 meter och lägg där ifrån dig ett smarrigt tuggben eller något annat som hunden verkligen gillar.

Sväng mjukt
Kom ihåg att gå en stor lov tillbaka så att du inte korsar dina egna spår och gör det svårt för hunden att förstå år vilket håll du egentligen har gått. Låt spåret ligga i ungefär tio minuter innan du låter hunden börja. Led sedan fram hunden till ”startpunkten” uppmärksamma den på marken innan du överlåter åt hunden att lösa uppgiften.

De första gångerna kan spåret vara rakt men därefter kan du börja med att göra mjuka svängar. Ett annat sätt att försvåra det hela är att låta spåret ligga mycket längre tid innan hunden får börja jobba.

Lycka till!

Dessa tips på vad du kan hitta på tillsammans med din hund är hämtade ur boken; ”Aktivitetsboken” som Memea Mohlin har skrivit. I den hittar du massor av inspiration när det gäller att hitta på rolig och uppskattad aktivering för hunden.

                                                                           Tillbaks>>>